Hur många protoner och
•
Atomnummer, masstal och isotoper
Här ser vi en atom. Just den här har en kärna som består av tre protoner och tre neutroner… Och runt kärnan kretsar tre elektroner. En av de här “treorna” talar om för oss att det här är en litiumatom. Men vilken av treorna är det som bestämmer det? Hur skulle det bli om det fanns en elektron färre?
Då skulle vi ha en jon, men vi skulle fortfarande ha en jon av samma grundämne, litium. Hur skulle det bli om det fanns en neutron till? Skulle det betyda att det blev ett annat grundämne? Nej. Det finns litiumatomer med fyra neutroner, så det är inte heller den avgörande faktorn.
Men om vi tar bort eller lägger till en proton, då är det inte längre samma grundämne. Det är antalet protoner som bestämmer vilket grundämne en atom tillhör. Det finns ett speciellt namn för proton-antalet i en atom. Det kallas atomnumret. Väte har atomnummer ett.
Det betyder att en atom med en proton alltid är väte, oavsett hur många neutroner eller elektroner
•
Bild: Pontus Wallstedt / UgglansNO ©
Atomen består av en kärna med protoner (positivt laddade) och neutroner (neutralt laddade). Runt atomkärnan finns elektroner (negativt laddade) i olika elektronskal. Antalet protoner bestämmer vilket grundämne det är. Elektronerna i det yttersta elektronskalet (valenselektroner) bestämmer grundämnets egenskaper.
Bild: geralt / Pixabay License
I det periodiska systemet finns alla grundämnen som är kända idag. Som grundämne, uppställt i periodiska systemet, har det alltid lika många elektroner som protoner. Ett grundämne är alltså oladdat. Grundämnen eftersträvar fullt yttre elektronskal. Därför ger/tar eller lånar de elektroner med andra atomer. Om en atom inte har lika många protoner (positiva laddningar) som elektroner (negativa laddningar) kallas den jon. En atom blir en positiv jon om den har förlorat elektroner och en negativ jon om den har tagit upp elektroner.
Bild: OskarUggla / UgglansNO ©
Elektronskal är de ener
•
Proton
- För andra betydelser, se Proton (olika betydelser).
| Proton | |
| Grundläggande egenskaper[1] | |
|---|---|
| Symbol | p |
| Klassifikation | Fermion → Hadron → Baryon → Nukleon |
| Sammansättning | 2 uppkvarkar 1 nerkvark |
| Växelverkan | Stark växelverkan Svag växelverkan Elektromagnetism Gravitation |
| Antipartikel | Antiproton |
| Historia | |
| Teoretiserad | William Prout (1815) |
| Upptäckt | Ernest Rutherford (1917–1919, namngiven av honom 1920) |
| Fysikaliska egenskaper[1] | |
| Laddning | 1 e 1,602 176 634 × 10−19 C [2] |
| Massa | 1,007 276 466 879(91) u [3] 1,672 621 923 69(51) × 10−27 kg [3] |
| Medellivslängd | > 2,1 × 1029 a (stabil) |
| Kärnradie | 0,8414(19) fm [3] |
| Elektriskt dipolmoment | < 5,4 × 10−24
|