Hur är straffen i
•
Fängelse
Har du dömts till fängelse får du en kallelse från Kriminalvården där det står när och till vilken anstalt du ska inställa dig.
Normalt ska du börja avtjäna ditt straff inom tre månader från det att domen inte längre kan överklagas. Om du inte är häktad kan du välja att börja avtjäna ditt straff omedelbart efter att domen har meddelats. En förutsättning är att du har lämnat en så kallad nöjdförklaring, det vill säga en försäkran om att du inte kommer att överklaga domen. Hur det går till kan du få reda på av domstolen eller av den anstalt där du ska inställa dig. Ska du avge nöjdförklaringen på anstalten måste du ha med dig domen eller ett domsbevis, som du kan få direkt efter rättegången, innan domstolen har skrivit ut själva domen.
O
•
Lätta fakta om straff
Brott och straff finns i alla samhällen. Straffen är samhällets sätt att reagera på brott. Vilket straff den dömde får kan bland annat bero på vilket brott han eller hon döms för. I Sverige finns många olika straff. I den här artikeln skriver vi om de straff som kan bli aktuella för vuxna som har begått brott.
Bild: Carl Johan Erikson
Om domstolen kommer fram till att den tilltalade har gjort sig skyldig till ett brott, kan ett straff utdömas. Vilket straffet blir beror på vad lagen säger om följder för det aktuella brottet, hur allvarligt rätten anser att brottet är och den dömdes personliga förhållanden.
Fängelse
Allvarligare brott leder ofta till fängelse. Ett fängelsestraff kan vara från 14 dagar till livstid. Livstids fängelse innebär att straffets längd inte har bestämts. Den dömde får istället ansöka om att få straffet tidsbestämt. Straffet kan dock aldrig bli kortare än 18 år i fängelse. Det är bara den som döms för något av de allvarligast
•
Straffteori
Teorier krings straffets syfte och funktion.
Inom straffrätten finns det olika teorier kring straffets syfte och funktion. De kan indelas i absoluta och relativa.
De absoluta straffteorierna uppfattar straffet som ett uttryck för ett befintligt etiskt krav, och motiverar inte straffet med dess praktiska betydelse (exempelvis dess avskräckande effekt). Retributiva straffteorier (eller vedergällningsteorier), som utgår från att straffet utgör en sorts hämnd eller vedergällning, tillhör denna kategori.
De relativa straffteorierna utgår istället från att straffets syfte tjänar ett praktiskt ändamål, främst att förebygga brott. Dessa kan i sin tur delas upp i allmänpreventiva teorier, som menar att straffets uppgift är att hindra allmänheten från brott, främst genom dess avskräckande verkan, samt individualpreventiva teorier, som anser att straffets uppgift främst är att förhindra den enskilde brottslingen från att begå nya brott.
Svensk straffrätt utgår framföra