Hur dagdrömmer man
•
Komplex process bakom dagdrömmeri
I en studie som publiceras i den amerikanska vetenskapsakademins tidskrift har en grupp forskare studerat människor som utför en enkel uppgift med magnetkamera.
Då och då under övningen, som var uttalat enkel för att uppmuntra dagdrömmeri, har man stört deltagarna i studien för att fråga om de dagdrömde eller var fokuserade, och om de innan de stördes var medvetna om att de dagdrömde. När man sedan studerade bilderna från magnetkameran kunde man se hur mycket av hjärnan som aktiverades under studien.
Det visade sig så att när man dagdrömmer så aktiveras två nätverk av nervceller, ett grundnätverk och ett aktivt nätverk. Tidigare har man sett att dessa två nätverk är aktiva samtidigt under kreativt tänkande. Som mest aktiv var hjärnan när man inte var medveten om sitt dagdrömmande, vilket antyder att dagdrömmar är starkast när man inte är medveten om dem.
Läs en sammanfattning av studien här.
Annika Berge
•
Därför ska du dagdrömma mer
Tre system som strävar efter balans
Medkänslans psykologi beskriver lite förenklat hjärnans och kroppens aktivitet som tre olika system som strävar efter att vara i balans: Driv, hot och lugn.
Drivsystemet ger oss energi att utmanas och utvecklas mot våra mål.
Hotsystemet ska göra oss alerta på faror så att vår kropp reagerar med ilska, flykt eller frysrespons.
Det tredje, lugn och ro-systemet, reglerar och balanserar de andra två systemen.
Vid stress och känslor av obehag behöver vi aktivera mer av lugn- och ro-systemet i kroppen för att må bättre.
– Lugn och trygghet gör att vi kan återhämta oss. Men ofta har man alldeles för mycket aktivitet i driv- och hotsystemet på jobbet – man är för uppstressad helt enkelt, säger Sofia Viotti.
Vi vill ha en blandning av driv och lugn när vi arbetar. Vi har våra mål, men vill också känna oss trygga.
– Vid stress blir delar av hjärnan delvis blockerade, säger Sofia
•
Våra dagdrömmar
Vad dagdrömmer består av och gör med psykiska tillstånd.
Att dagdrömma kallas det när vi medvetet eller omedvetet fantiserar i vaket tillstånd. Vi har lätt att förlora oss själva i drömmerier där vi kortvarigt – eller ibland relativt långvarigt – tappar en del av kontakten med verkligheten. Vi låter då tankar avleda oss från andra handlingar som inte längre ägnas vår primära uppmärksamhet.
Skälen till att vi dagdrömmer kan vara flera där sambanden kan vara händelsefattig vardag eller monotont arbete. I situationer där vi är rastlösa eller overksamma mottar vi inte starka impulser utifrån och dagdrömmarna blir en väg till utvidgad inre aktivitet. Dagdrömmar kan vara extra förekommande för äldre ensamstående personer eller personer i isolerade miljöer som till exempel fängelser.
Med dagdrömmens hjälp kan vi modifiera verkligheten och tillbringa tid i en värld där vi mottar positiva förnimmelser. Fastän syftena till att vi dagdrömmer kan vara flera är de ofta mede