Hur stora är vingarna
•
Flygplan
Flygplan eller aeroplan är en grupp luftfarkoster inom huvudgruppen aerodyner (bärplanförsedda luftfarkoster som är tyngre än luft, vars lyftkraft alstras av den luftströmning som uppkommer kring bärplanen då dessa rör sig genom luften), vars bärplan, så kallade vingar, är av fast konstruktion (ej flaxar eller roterar under gång) och framdrivs med hjälp av en kraftkälla bestående av motor med propeller eller reaktionsaggregat, såsom en raket- eller jetmotor; jämte rotorplan, som har bärytor som roterar i förhållande till kroppen, varigenom lyftkraften uppkommer.[1]
Flygplan startar och landar traditionellt på så kallade landningsbanor (även startbanor), vilka finns anlagda på flygfält eller flygplatser med mera. De används bland annat för transport av människor, frakt av varor, forskning, nöje eller sport (t.ex. segelflyg), men även militära ändamål i olika grenar, såsom spaning och strid. De som har utbildning att framföra flygplan kallas pilot (pi
•
Fågelvingars färg och form har många förklaringar
Fåglarnas vingar har utvecklats under miljontals år i olika riktningar. Vissa fåglar har korta, runda vingar, andra smala och långa. Några har vita, andra svarta. Sakta men säkert börjar forskare förstå varför fåglarnas vingar ser ut som de gör.
Annons
Man kan vara säker på att varje fågelart har utvecklat ett utseende som passar just för den artens sätt att leva. Det gäller inte minst fåglarnas vingar. En sparvhök har relativt korta och rundade vingar för att snabbt kunna manövrera genom parker och trädgårdar i jakt på småfåglar. En tornseglare har långa smala vingar för ett liv i luften över öppna ytor. Albatrosser har extremt långa vingar för att kunna glidflyga över haven i timme efter timme.
Forskare har tidigare visat att det är vanligare med rundare, kortare vingar i tropikerna och i regnskogsområden eftersom de inte behöver flyga så långt, men behöver kunna manövrera i täta skogar. Fåglar som har långa, spe
•
Fjärilens vingslag överraskar forskare
Lundaforskarna har i detalj studerat fjärilarnas vingslag och hur de påverkar luften. Forskningen har skett i universitets vindtunnel och resultaten visar att vingarnas storlek, form och flexibilitet ger en unik flygteknik. Under vingarnas slag uppåt kupas de, vilket skapar en ficka mellan dem som fylls med luft. När vingarna ögonblicket därpå slår ihop med varandra pressas luften ur fickan och skapar en bakåtriktad jetstråle som driver fjärilarna framåt. Vingslag nedåt har en annan funktion: att fjärilarna håller sig i luften och inte faller till marken.
Effektiviteten fascinerar
Att vingarna slår ihop under uppslaget beskrevs av forskare för snart 50 år sedan, men det är först i med den här studien som teorin testas på riktiga fjärilar i fri flykt. Hittills har den gängse uppfattningen varit att fjärilarnas vingar är aerodynamiskt ineffektiva, något som forskarna från Lund nu motbevisar.
– Att vingarna kupas när fjärilarna slår ihop d