Hur ser stöpis ut
•
Trygg på isen
Försök behålla lugnet och var så stilla som möjligt så sparar du energi och kyls inte ner så snabbt. Invänta hjälp. Om ingen hjälp finns i närheten måste du själv försöka ta dig upp med isdubbarna. Ta fram isdubbarna, men behåll handskarna på. Jobba med dubbarna nära kroppen och ta simtag med benen. Försök häva dig upp på isen med armbågarna nära kroppen.
Har du kommit långt ut på svag is, kan du behöva bryta is en bit innan du når stabil is. När du är uppe ska du krypa eller åla tillbaka till säker is. Om du ser någon gå igenom isen.
Larma 112!
Närma dig vaken från samma håll som den nödställde kom. Där finns is som håller. Försök hitta något att ha mellan dig och den nödställde. Bäst är en livlina som du kan kasta. Ta det lugnt. Om personen är vid medvetande och inte har ansiktet under vattnet har du tid att planera räddningen ordentligt. Det tar normalt flera minuter innan personen i vaken blir så påverkad att hen inte kan hjälpa till med sin egen räddning. Tä
•
Kärnis kallas den is som bildas från den nyfrusna tunna isskiktet och nedåt i vattnet. Den är homogen med lite luft i och är klar och genomskinlig. Den har en god hållfasthet med en hård yta. Kärnis upp till ca. 7 cm tjocklek har en kraftig klang som hörs väl när man tar sina skridskoskär.
Stöpis är is som bildas när det snöar samtidigt som det fryser till. Stöpis innehåller luft och har därför en grå till vit färg. Oftast något ojämn och har en lägre hållfasthet än kärnis.
Bärighet
En skridskoåkare kan redan vid 4 cm prima kärnis åka utan att gå igenom isen. Men isen är inte alltid jämn och sprickor finns så 5-6 cm tjocklek bör det vara för någorlunda säkerhet. Bärigheten ökar med kvadraten på tjockleken, så om 3 cm bär 90 kg så blir det för 4 cm 160 kg och 5 cm ger 250 kg bärighet. I motsvarande grad minskar naturligtvis isens bärighet.
Åker man fort på tunn is minskar bärigheten då det uppstår en vattenvåg under isen. Vid tunn is bör man där
•
Stöpis
Stöpis är en istyp som uppstår av att snö vattenbedränks och sedan fryser, vilket är att jämför med ordet "stöpa" (doppa i vätska) som i att "stöpa stearinljus". Stöpis kallas även ibland för snöis. Stöpis har normalt kärnis under sig, men kärnis kan saknas på underfrätta partier. Stöpis är ogenomskinlig och vit på grund av innesluten luft. Stöpis är en vanlig istyp på svenska sjöar.
Egenskaper
[redigera | redigera wikitext]Stöpisens styrka är relaterad till kärnisens tjocklek. Eftersom man inte kan se något om detta är den svår att bedöma med synen, utan man får lita till ispiken och resonemang om hur kärnisens tjocklek kan variera.
Ytan på stöpis kan variera, om stöpet varit tillräckligt blött blir ytan ofta väldigt bra för skridskoåkning, förutsatt att det är kallt i luften. I plusgrader blir icke vattentäckt stöpis mjuk och skridskon kan skära igenom. Den vattentäckta stöpisen brukar behålla sin ythårdhet bättre vid plusgrader i luften.
En fara med stöpis är