Hur ser mårdhunden ut


  • Mårdhund storlek
  • Mårdhund farlig
  • Mårdhund valp
  • Spår

    Mårdhunden (Nyctereutes procyonoides) har rund kroppsbyggnad och korta ben. Tassarna är, i synnerhet i förhållande till dess vintervikt, små, och bär inte djuret i lössnö. Tassarna är runda, och spårstämplarna är 4–5 cm långa. Framtassen är något större än baktassen. I synnerhet framtassens trampdynor är radialt placerade och i en symmetrisk cirkel, vilket ger ett mycket nätt intryck. Mårdhunden spretar kraftigt med sina tår, vilket ger spårstämpeln den karakteristiska, runda formen.

    Mårdhunden rör sig oftast i gång eller lugn trav. De korta benen skrevar förhållandevis mycket, vilket gör att skrevningen i lugn trav är iögonenfallande stor. Steglängden är cirka en halv meter. I snön stiger baktassen i allmänhet i spårgropen efter framtassen. Spårlöpan ger intrycket av att slingra sig planlöst. Vid snabbare trav kan travsteget vara upp till 80 cm långt, och skrevningen minskar. Mårdhundens travspår bildar emellertid aldrig ett mjukt slingrande pärlband likt rävens.

    Typisk

    (Nyctereutes procyonoides)

    Kännetecken: Av samma storlek som grävlingen. Kroppens längd vanligen 45–70 cm, svansen 18–25 cm, vikten 3–9 kg. Allmän färg svart och gråbrunbrokig. Kinder och ben svarta eller chokladbruna. Kindhår och sidorna gulbruna, urskiljs i skymningen som ljusare än den övriga kroppen. Korta ben, varför djuret verkar röra sig rultande. Öronen korta och rundade. Pälsen lång och strävhårig, underullen mycket tät.

    Utbredning: Mårdhunden har brett ut sig i vårt land österifrån, sedan 30- och 40-talen. Numera permanent utbredd söderom linjen Torneå–Suomussalmi, i Lappland kan enstaka vandrare förekomma. Mårdhundsstammen är ytterst stark. Mårdhunden har i allmänhet en 3–4 månaders vinterdvala. Milda vintrar kan den vara i rörelse hela tiden.

    Fortplantning: Brunsttid i mars. Dräktighetstid ca 2 mån. Boet i ett gammalt räv- eller grävlingsgryt, eller så bygger mårdhunden själv sitt gryt. Föder i maj–juni 6–12 ungar, ibland upp till 20. Stammens snabba utbrednin

    Mårdhund

    Mårdhund (Nyctereutes procyonoides) är ett hunddjur som placeras som ensam art i släktet Nyctereutes. Den har sitt ursprungliga utbredningsområde i östra Asien men har introducerats längre västerut där den spridit sig och idag förekommer i Norden, norra Europa och längre söderut i Östeuropa. Den är, trots sitt trivialnamn, inget mårddjur. Mårdhundarnas närmaste släktingar är de äkta rävarna.

    Det ursprungliga beståndet i östra Asien har minskat främst på grund av jakt, pälshandel och habitatförstöring. Det introducerade beståndet i Västeuropa bedöms istället på många håll som en potentiellt skadlig invasiv art.[2] I Europa ingår mårdhunden sedan 2019 i listan över invasiva främmande arter av unionens oro (unionens lista).[3] Detta innebär att denna art inte kan importeras, födas upp, transporteras, kommersialiseras eller avsiktligt släppas ut i miljön i Europeiska unionen.

    Utseende

    [redigera | redigera wikitext]

    Djuret ser ut som en korsning mellan hund