Alimemazin hur lång
•
Sedativa antihistaminer – risk för allvarlig intoxikation
De sedativa antihistaminerna alimemazin (till exempel Theralen), hydroxizin (till exempel Atarax), prometazin (till exempel Lergigan) och propiomazin (till exempel Propavan) har använts i Sverige sedan 1950-talet. De utvecklades ursprungligen för behandling av allergi, men används i dag främst för den sedativa effekten, och indikationer är bland annat symtomatisk behandling av sömnrubbningar och ångest. Förutom en antihistaminerg (H₁-receptor-) effekt har dessa antihistaminer även uttalat antikolinerga effekter och ger upphov till en långvarig sedering.
Det finns en viss risk för sänkt kramptröskel och EKG-förändringar, framför allt förlängning av QT-intervallet. Allvarliga arytmier förorsakade av substanserna har beskrivits, vanligen i samband med intag av andra QT-förlängande substanser eller vid elektrolytrubbningar. Substanserna är fentiaziner eller fentiazinliknande och därmed nära besläktade med vissa antipsykotiska
•
Fentiaziner och fentiazinderivat kan efter överdosering ge somnolens och förlängd QT-tid och allvarliga hjärtarytmier, varför EKG alltid måste tas med bestämning av QT-tiden (kan behöva upprepas).
Hjärtklappning, takykardi och oregelbunden hjärtrytm förekommer men är inte särskilt vanligt. Dock bör man vara observant på att förlängd QT-tid förekommer och att maligna arytmier kan uppträda som ventrikeltakykardi och Torsade de Pointes-arytmi. I många fall är QT-förlängningen begränsad och saknar klinisk relevans. Den absoluta risken att drabbas får nog ses som mycket liten, men det är svårt att bedöma risken hos en enskild patient. Andra riskfaktorer måste beaktas som, t ex kardiovaskulär sjukdom, hög eller låg ålder, och hereditet för hjärtinfarkt eller stroke.
I kombinationspreparat (Lergigan Comp) ingår förutom prometazin även koffein och efedrin som kan ge en annan förgiftningsbild. De huvudsakliga effekter som syns vid överdosering och förgiftning med fentiazinderivat är trötth
•
Beställ punktskrift
Parallellhandel
Parallellhandel är en företeelse som möjliggörs genom att ett och samma läkemedel säljs till olika priser i olika länder inom EES-regionen (Europeiska ekonomiska samarbetsområdet = EU + Norge, Island och Liechtenstein). Det finns två former av parallellhandel: parallellimport och parallelldistribution.
Läkemedelsföretag A kan sälja ett och samma läkemedel i Sverige till ett högre pris än i ett annat EU-land, t.ex. Grekland. Läkemedelsföretag B kan då köpa upp ett parti av detta läkemedel i Grekland och importera det till Sverige. Efter ompackning till svensk förpackning kan företag B sälja produkten till ett lägre pris än det pris som företag A erbjuder i Sverige. Företag A:s försäljning kallas direktimport medan företag B säljer s.k. parallellimporterat läkemedel.
Det parallelli