Hur ser vår hjärna
•
Fakta om hjärnan
Hjärnan är inblandad i det mesta vi gör, känner och upplever. Det är den som ger oss vår personlighet och våra känslor. Hjärnan gör att vi har ett medvetande, att vi kan tänka och att vi kan minnas. Hjärnan kontrollerar också kroppens funktioner, till exempel våra sinnen och rörelser.
En skada på hjärnan kan leda till olika typer av konsekvenser. Vilka konsekvenserna blir beror på olika faktorer tex var skadan sitter, skadans omfattning, personens ålder och tidigare funktionsnivå. Hjärnan har dock en förmåga att läka och kompensera samt att bli bättre genom träning. Efter en skada på hjärnan sker oftast en förbättring, helt eller delvis och det som inte blir bra lär man sig att hantera. Men det tar tid och kräver tålamod. Det kanske inte blir som förr men det kan bli bra ändå.
Så här fungerar hjärnan
Storhjärnan består av två delar som sitter ihop med varandra. Hjärnbalken som sitter mellan storhjärnans två halvor består av en stor samling nervtrådar som gör
•
Den grå hjärnbarken
Hjärnans yttre yta kallas hjärnbarken eller den grå substansen. Här finns flera miljarder nervceller som länkas samman via synapser. Mellan synapserna skickas impulser, fram och tillbaka, som får oss att reagera, tänka och handla.
Den vita substansen
Innanför den grå barken, djupare i hjärnan, finns den vita substansen. Här är nervtrådarna, som löper från nervcellerna i barken, skyddade av ett vitt fettlager som kallas myelin. I den vita substansen finns viktiga hjärnkärnor med olika funktioner.
Olika hjärnskador ger olika symptom
Hjärnan består även av en rad lober, som rymmer centra för olika funktioner, t ex minne, inlärning och tal. Vid demenssjukdom skadas nervceller i olika delar av hjärnan. Symptomen varierar beroende vilken del som skadas.
•
Den formbara hjärnan
Våra hjärnor kan och bör tränas under hela livet. Hjärnan påverkas och förändras hela livet beroende på vad vi ser, hör, gör och tänker. Att vi får nya ideer, kan förvärva nya färdigheter, ändra uppfattning, forma och omforma minnen, allt är ett uttryck för hjärnans plasticitet, det vill säga förmåga att förändras till följd av utifrån kommande stimuli eller av vår egen tankeverksamhet.
När det gäller demenssjukdomar talar man om en kognitiv reserv för hjärnans funktioner att tänka, planera och komma ihåg saker. Tack vare hjärnans plasticitet och anpassningsförmåga kan vår kognitiva reserv stärkas i alla åldrar. De som stimulerat och aktiverat sin kognition under livet drabbas av demens senare än de som varit mindre aktiva.
Hög utbildning har i flera studier visat sig fungera som en skyddsfaktor vid demens. Forskarna tror att utbildning bygger upp en slags mental buffert som innebär att välutbildade personer kan ha mer kapacitet att ta av innan deras kognit