Hur märks dyslexi

•

Hur tidigt kan man veta om ett barn har dyslexi?

Eftersom läs- och skrivinlärningen inte påbörjas förrän vid 6-7 års ålder i Sverige, brukar man inte tala om dyslexi om barn är yngre än så, men barn kan redan under det första skolåret visa tecken på om de har läs och skrivsvårigheter. De kommer inte igång med läsningen och skrivningen.

Det finns metoder att tidigt – före skolstart – upptäcka barn i riskzonen. Man brukar då använda enklare prov som mäter barns språkliga förmåga och fonologiska medvetenhet. De prövar barns förmåga att på olika sätt leka med våra språkljud. De barn som har svag språklig medvetenhet har ökad risk att få problem vid den tidiga läsinlärningen. De kan till exempel ha svårt att avgöra om orden ”boll” och ”båt” börjar på samma ljud eller vad blir kvar om man tar bort ljudet ”l” i ordet bil.

När ett barn har gått i skolan och försökt lära sig läsa och skriva under de första skolåren men utan framgång, trots specialpedagogiska insatser, kan

•

Vad är dyslexi?

Dyslexi är en funktionsnedsättning i hjärnan som innebär att man har svårt att lära sig läsa, skriva, stava och förstå en text. Dyslexi har inte med begåvning eller intelligens att göra, utan handlar om hur hjärnan bearbetar språkljud och uppfattar skriven text.¹ Dyslexi går inte att bota men med stöd och hjälp behöver dyslexi inte vara ett hinder i livet.¹

Om dyslexi

Dyslexiproblematiken kan delas upp i tre olika faktorer:

Bristande fonologisk medvetenhet – man förstår inte språkets ljudmässiga uppbyggnad vilket gör att man får svårt att avkoda ord och att läsa och att stava rätt.² Man har svårt att skilja mellan olika närliggande ljud, har svårt att uppfatta rim eller att bygga nya ord genom att byta ut stavelser.³
Bristande fonologiskt arbetsminne – man har svårt att komma ihåg vad man just har läst, så man har glömt bort början på ordet eller meningen innan man kommit till punkt.³
Bristande fonologisk ordmobilisering – det tar lång tid att hitta
•
Vad är dyslexi?
Dyslexiproblematiken kan delas upp i tre olika faktorer:
1. Bristande fonologisk medvetenhet – man förstår inte språkets ljudmässiga uppbyggnad vilket gör att man får svårt att avkoda ord och att läsa och att stava rätt. Man har svårt att skilja mellan olika närliggande ljud, har svårt att uppfatta rim eller att bygga nya ord genom att byta ut stavelser.
2. Bristande fonologiskt arbetsminne – man har svårt att komma ihåg vad man just har läst, så man har glömt bort början på ordet eller meningen innan man kommit till punkt.
3. Bristande fonologisk ordmobilisering – det tar lång tid att hitta ordet man just har läst och dess betydelse i sitt inre ordförråd.
Vid dyslexi kan man ha en eller flera av dessa faktorer men vanligast är att ha bristande fonologisk medvetenhet, det vill säga punkt 1 i listan ovan. Man uppskattar att det endast är en tiondel av alla med dyslexi som har problem med alla tre faktorerna.
Att ha dyslexi kan medföra att man känner sig dum eller dålig