Hur vänder du adrenal
•
Betydelsen av binjurevenskateterisering vid primär aldosteronism
Binjuresjukdomen primär aldosteronism (Conns syndrom) är den bakomliggande orsaken till högt blodtryck hos 5–10 procent av alla vuxna patienter med hypertoni [1]. I Sverige har man uppskattat att 1,8 miljoner individer har hypertoni [2]. Man har också sett att mellan 2–6 procent av icke-selekterade patienter med hypertoni har primär aldosteronism [3, 4]. Hos patienter med terapiresistent hypertoni är prevalensen högre. Således kan minst 30 000 svenska patienter med hypertoni ha primär aldosteronism.
Internationella riktlinjer rekommenderar screening för primär aldosteronism hos hypertonipatienter med
- blodtryck >160/100 mm Hg,
- terapiresistent hypertoni,
- hypertoni och spontan eller diuretikautlöst hypokalemi,
- hypertoni i kombination med ärftlighet för cerebrovaskulär sjukdom i ung ålder (<40 år) samt
- binjureincidentaloma [1].
Den kliniska bilden hos patienter med p
•
Nationellt vårdprogram för adrenala incidentalom
Med ökande användning av datortomografi (DT) (Figur 1) upptäcks allt fler binjuretumörer accidentellt. Begreppet adrenalt incidentalom myntades redan 1982 avseende en förändring i binjuren som upptäcks vid radiologisk undersökning för andra tillstånd utan misstanke om binjurerelaterade sjukdomar [1, 2]. Adrenalt incidentalom är således inte en diagnos utan beskriver endast hur en binjurelesion upptäckts, och den säger ingenting om binjurelesionens karaktär (benign eller malign) eller dess funktion (överproduktion av hormon eller ej). För den enskilde patienten kan bifyndet vara oväntat, men med modern radiologisk diagnostik är bifynd inte ovanliga. Sjukvården bör därför planera för att hantera dessa bifynd på ett säkert och kostnadseffektivt sätt [3].
Det har nu förflutit 20 år sedan Medicinska forskningsrådets (MFR) planeringsgrupp för endokrina buktumörer publicerade de första riktlinjerna på nationell nivå för handläggning
•
Inledning
Det har sedan första versionen tillkommit vissa förändringar. De redovisas här i den ordning som kapitlen kommer.
7. Kategorisering av tumören och bilaga 1 KVAST
Patologi-kapitlet är uppdaterat enligt nya rekommendationer i 2022 års WHO-klassifikation för endokrina och neuroendokrina tumörer.
Binjurebarktumörer ska riskbedömas enligt olika histologiska algoritmer, där speciella bedömningskriterier ska användas för onkocytära tumörer och för pediatriska patienter med binjurebarktumör. Ki-67-index har fått en större prognostisk roll och används i ett par av de riskalgoritmer som rekommenderas av WHO.
Binjurebarkcancer ska graderas som hög- resp. låggradig baserat på mitosräkning.
Funktionell immunhistokemi med antikropp mot aldosteronsyntas (CYP11B2) rekommenderas vid histopatologisk bedömning av adrenokortikala lesioner hos p