Hur säker är kärnkraften
•
Hur fungerar kärnkraft?
Faktablad
I Sverige finns sex kärnkraftsreaktorer i drift. 2021 stod kärnkraft för 31 procent av den svenska elproduktionen. Här hittar du kortfattade fakta om kärnkraft, hur det fungerar och vilka för- och nackdelar kärnkraften har.
Publicerad 12 mar, 2021 • 4 min att läsa
Kärnkraft – att klyva atomer för att koka vatten
Ett kärnkraftverk fungerar egentligen som en väldigt komplicerad vattenkokare. Energin kommer från klyvning av anrikat uran. Anrikningen innebär att man ökar halten av en specifik klyvbar isotop av uran. När uranet bestrålas med neutroner klyvs atomkärnan. Det frigör fler neutroner som startar en kedjereaktion som sedan fortsätter av egen kraft. Vid uranklyvningen frigörs nya neutroner som behöver bromsas för att kunna fortsätta klyva uranatomer. Det görs i de svenska reaktorerna med hjälp av vatten, så kallat lättvatten. Därför kallas kärnkraftsreaktorerna som används i Sverige för lättvattenreaktorer. Lättvatt
•
Åsikterna om kärnkraftens vara eller icke vara varierar mer än midsommarvädret. Debatten är minst sagt laddad. Vilka är egentligen för- och nackdelarna med kärnkraft och hur går diskussionen? Vad tycker du själv?
Kärnkraftens vara eller icke vara diskuteras friskt. Nackdelarna handlar bland annat om säkerheten, höga byggkostnader och inte minst om miljöproblemen i relation till uranbrytningen. Å andra sidan är det en hel del som menar att kärnkraften är en koldioxidfri energikälla som mer än väl tillgodoser vårt energibehov, både nu och i framtiden. Fossilfria energikällor som sol, vind och vatten kan inte täcka framtidens energibehov menar en del förstå-sig-påare och därför är kärnkraften ett extremt viktigt komplement även framöver. Den internationella energiorganisationen, IEA, bed&ou
•
Nästan alla har en uppfattning om huruvida kärnkraft är en bra eller dålig teknik, om den är säker eller livsfarlig och om kraftbolagen bör bygga fler kärnkraftverk i framtiden eller tvärtom avveckla de som är i drift. En underliggande fråga handlar om huruvida kärnkraften bör betraktas som en ”lyckad” eller ”misslyckad” teknik.
Kärnkraftens guldålder
Kärnkraftens historia går tillbaka till slutet av 1800-talet, då Henri Bequerel och Marie och Pierre Curie upptäckte och började undersöka fenomenet radioaktivitet. Detta följdes under 1900-talets första decennier av en mängd rön inom fysik och kemi, som till slut ledde fram till att tyska och österrikiska forskare runt årsskiftet 1938/39 kunde påvisa fenomenet fission, det vill säga klyvning av atomkärnor. Forskare från flera olika länder bidrog till de vetenskapliga framstegen på området. Men efter att andra världskriget brutit ut upphörde mycket av det transnationella kunskapsutbytet eftersom kärnforskningen betraktades som