Hur skördas virke
•
365 saker du kan slöjda
Lin, linum usitatissimum, det högst nyttiga, har varit en viktig och värdefull växt som har odlats i Götaland, Svealand och upp till södra delarna av Norrland. Traditionerna för odling och beredning skiljer sig åt i olika delar av landet och ibland också mellan närbelägna socknar.
När är det dags att skörda linet?
Linet har skördats vid skilda tidpunkter i olika delar av landet och ett sätt att avgöra mognaden är linstjälkens färg. Tidig skörd, vid grönmognad är vanligast norröver. Det ger fina men lite svaga fibrer och ingen fröskörd. Där var den tidiga skörden ofta nödvändig för att undvika frost. Söderöver fick linet stå längre, till gulmognad och fibrerna blev lite grövre och därmed hållbarare. Man kunde då också ta tillvara fröna. Maximal frö- och fiberskörd får linet när det nått brunmognadsstadiet, men fibrerna har då mist lite av sin glans och blivit grova. Generellt sett är det bättre att skörda linet lite för tidigt än för sent. Grönmognad nå
•
Hur manga lass är bra nog
Avverkning (slutavverkning)
22 inlägg 19203 visningar 7 följer Svara, dela mm...skogshasten - sallbohed- tis 15 maj 2012, 18:13
tis 15 maj 2012, 18:13#175234 Läste att det inte var brist pa maskin förare bara bra skogsmaskinförare.
Ställer mig och er fragan hur mycket skall man kunna köra ut i slutaverkning per dag.
Hur manga kubik skall man kunna skörda per dag sa att man betraktas som bra.
Alla elever i min skola är arbetslösa utom de som per updrag av familj gar pa skolan för att skaffa papper sa dom kan köra.
Detta är inte ungdomar utan vuxna med körkort och arbetslivserfarenhet.
TS
torpöbo - ons 16 maj 2012, 13:37
ons 16 maj 2012, 13:37#175279 Det beror helt på maskinstorlek, terräng, hur bra skördarföraren lägger högarna, avstånd mellan högarna, terräng, volym i högen, maskininställningar. Men jag körde som praktikant 3-4 lass ti
•
TRÄ
Papper
Papper tillverkas i massa- och pappersindustrin från cellulosahaltiga fibrer i form av pappersmassa. Den helt dominerande råvaran för pappersmassatillverkning är ved, men även ej vedartade växter såsom hampa och bomull kan användas. Det finns dock olika metoder för tillverkning av pappersmassa och de kan delas in i mekaniska och kemiska tillverkningsmetoder. Mekaniska tillverkningsmetoder har använts sedan 1840-talet. Fibrerna separeras här mekaniskt från varandra med hjälp av kvarnar (raffinörer) eller med slipstenar. Papperet blir svagare än vid tillverkning från kemisk massa då cellulosahalten är lägre genom att vedens alla komponenter, speciellt lignin, är kvar, men de mekaniska metoderna ger ett högt massautbyte, oftast över 85-90%. Ligninet i papperet ger sämre bindning mellan fibrerna och papperet gulnar av belysning.
De två vanligaste kemiska tillverkningsmetoderna är sulfitprocessen och sulfatprocessen: Sulfitprocessen var från slutet av 1800-talet till 1940-