Hur påverkar tungmetaller
•
Tungmetaller förtjänar fortsatt vaksamhet
Den mest studerade toxiska metallen är bly – blyförgiftning är känd sedan antiken och kan ge centrala och perifera nervskador, anemi och njurskador [1, 2]. Inom arbetsmedicinen är detta välkänt, t ex vid bearbetning av metall målad med blyhaltiga färger eller tillverkning av blybatterier. Men viktigare är att vi alla exponeras för bly, framför allt via kosten och ibland genom dricksvatten. Småbarn kan få i sig bly genom förtäring av damm och jord. Bly återfinns i många organ men ansamlas särskilt i skelett, där halveringstiden är lång (5–10 år). Mätning av blyhalt i blod är det klassiska sättet att kartlägga hur mycket bly vi får i oss. Efter kortvarig exponering är halveringstiden för bly i blod cirka en månad, men om man hunnit bygga upp en stor ansamling i skelettet påverkar det blyhalten i blod under lång tid.
Bly och hjärnan
Den växande hjärnan hos foster och barn är mycket känslig för blyexponering. Blodblyhalter under 100 μg/l ans
•
Miljögifter
Generellt bör vi försöka minska användningen av farliga ämnen i samhället, det gäller både organiska miljögifter och metaller. Eftersom spridningen av dessa ämnen delvis är global är internationella konventioner viktiga verktyg i arbetet. Men även på hemmaplan behövs kraftfulla åtgärder för att begränsa mängden giftiga ämnen i omlopp.
Åtgärder mot organiska miljögifter
Ett bra exempel på hur verksamt ett förbud kan vara är PCB som förbjöds i Sverige utanför slutna system redan 1973, och helt och hållet 1978. Det tog några år, men därefter har halterna i miljön kontinuerligt minskat.
Spridningen av dioxiner bekämpas bäst med internationella konventioner, efter som ett stort bidrag av den atmosfäriska depositionen troligen kommer från utomeuropeiska länder. Det finns ett flertal restriktioner och internationella överenskommelser för att kontrollera och hindra spridningen av dioxiner. I exempelvis strömming, där man tidigare haft extremt höga halter, s
•
Gruvor och miljöpåverkan
Gruvor är miljöfarlig verksamhet enligt svensk lag. Gruvor kan påverka miljön på olika sätt, främst genom utsläpp av metaller och andra ämnen till vatten, men även buller, vibrationer och damm vilket kan skapa olägenheter för närboende. En av de mest uppenbara effekterna är att gruvverksamhet tar mark i anspråk och förändrar landskapsbilden. Påverkan från gruvverksamheten beror på flera faktorer där de mest betydande faktorerna är vad för material som bryts och hur avfallshanteringen ser ut. Andra faktorer kan vara topografi, klimat, geologi och hur känsliga omgivande sjöar, vattendrag och grundvatten är, så kallade recipienter.
För att starta en gruvverksamhet behövs flera tillstånd. Normalt görs prospektering under en period, ofta flera år, med undersökningstillstånd från Bergsstaten. Om verksamhetsutövaren hittar malm, det vill säga en ekonomiskt brytbar fyndighet av mineral, kan denna söka en så kallad bearbetningskoncession. Verksamhetsutöva