Hur ingår människan
•
Nu får vi stenkoll på alla våra celler
Kroppen runt – några celltyper
Alla kroppens celler bär på samma DNA. Deras karaktär bestäms av vilka gener som är aktiva och på så sätt avgörs celltypen. Vi listar fem celler med karaktär.
Radiala gliaceller
De visar vägen. De radiala gliacellerna är ursprunget till alla hjärnans celler. De är nödvändiga för att nervsystemets celler ska vandra till sina rätta platser i kroppen under embryoutvecklingen. De kan anta många olika former och funktioner. I vissa delar av den vuxna hjärnan finns de kvar och fortsätter att bilda nya nervceller.
Ependymalceller
De pumpar på. I hjärnans vätskefyllda hålrum, ventriklarna, sitter ependymalcellerna och bildar ett membran mellan hjärnan och ryggmärgsvätskan. Deras viktigaste funktion är att producera och med sina utskott, cilier, pumpa runt ryggmärgsvätskan. Om ependymalceller isoleras fortsätter de mekaniskt att pumpa även utanför kroppen. 1999 upptäckte Jonas Friséns forskargrupp att de också
•
Människans taxonomi: Från däggdjuren (klass) utvecklades en grupp apdjur som kallas primater (ordning). I denna grupp hittar vi apor och halvapor. Från denna grupp utvecklades människoapor -hominider (familj). Idag ingår schimpanser, gorillor och orangutanger i denna grupp tillsammans med vår egen art, Homo Sapiens. Vår närmast levande släkting, som är av annan art, är schimpanserna. Vi har 99 % identiskt DNA.
Forskningen kring människans ursprung är alltid aktuell och avgörande upptäckter görs med jämna mellanrum. Dessa upptäckter gör ibland att hela kartan av människans evolution måste ritas om. Ofta är släktskapen mellan fynden svåra att tyda. Nya forskningsmetoder till exempel DNA-analys hjälper till att föra forskningen framåt.
Vetenskapen räknar med att det funnits runt 15 människoliknade arter under de senaste fem miljoner åren. Här kommer de viktigaste:
1. Australopithecus (Sydapa)
Denna utdöda förfader till människan levde för cirka fyra miljoner år sedan. D
•
En människa är en oerhört komplicerad organism uppbyggd av tusen miljarder celler som samarbetar med varandra på olika sätt.
Bild: iStock
Cellen är den minsta levande enheten som finns. Det första livet bestod av en cell. I den cellen fanns de delar (organeller) som gav cellen de funktioner den behövde för att hålla sig vid liv.
I människan sitter cellerna ihop med varandra. En organsim som består av flera celler kallas flercellig.
De allra flesta celler innehåller samma organeller. Däremot kan cellerna ha olika många av organellerna eller så kan cellen ha en speciell form. I en människa finns det ungefär 200 olika celltyper som är specialiserade för olika uppgifter.
Bild: iStock
Exempel på mer kända celltyper är nervceller, muskelceller och blodceller.
En vävnad är många specialiserade celler som sitter ihop. Celler bygger upp olika typer av vävnader i kroppen. Muskelceller bygger upp muskelvävnad (muskler) och nervceller bygger upp nervvävnad och så vidare