Hur varm är venus
•
Serien Solsystemets himlakroppar inledde vi för att fira superrymdåret 2019 med att besöka några av de mest spännande ställen i vårt solsystem. Serien är ett samarbete mellan Rymdåret och Populär Astronomi.
Såg du Venus igår kväll? Om det var hyfsat molnfritt och du lyfte blicken en bit är det sannolikt. Som vi skrev om i december lyser aftonstjärnan Venus – efter solen och månen – klart starkast på himlen under februari och mars 2020.
Aftonstjärnan, ja. Venus kallas ju både aftonstjärna och morgonstjärna efter när planeten syns som bäst på himlen – under tidig morgon eller i skymningen. Lite förvirrande är det, dels för att det ju rör sig om en planet och inte en stjärna, dels för att begreppen aftonstjärna och morgonstjärna används för alla planeter som är synliga på stjärnhimlen, inte bara Venus. Dessutom kan de två namnen ge sken av att det rör sig om olika himlakroppar när det i själva verket ju är en och samma. De antika grekerna antog faktiskt att det
•
Letar du efter inlägg om himlen just nu, eller om Venus under sommar och höst 2020? De senaste hittar du under Aktuellt på himlen
Grannplaneten Venus återkommer till kvällshimlen under de första vintermånaderna 2020. Redan nu syns den ljusa aftonstjärnan strax efter solnedgången i landets sydligare delar.
Under februari och mars blir Venus svår att missa på kvällshimlen. Solskenet på planetens molnlager reflekteras mot oss och gör Venus till himlens ljusstarkaste stadiga källa efter solen och månen.
Härifrån är Venus sällsynt vacker, men under molnen är vår systerplanet ohyggligt varm. Hur Venus kunde drabbas av en så kraftfull växthuseffekt – som får vår egen, taffligt hemsnickrade globala uppvärmning att se lindrig ut – är en spännande historia i sig. Läs till exempel på space.com eller om livsmöjligheter på Venus i Populär Astronomi 2015.
Du kan se Venus om du tittar mot skymningsljuset i syd och sydväst. Sent i december 2019 ligger Venus lågt över horisonten. För
•
Varm planet
Hög temperatur och tryck
Venus är inte bara het på ytan utan har även ett förkrossande atmosfäriskt tryck; cirka 92 gånger det på jorden. Trycket skulle kännas på samma sätt som om man kunde dyka cirka 1000 meter under havsytan.
Som om inte höga temperaturer och ett förkrossande tryck skulle vara tillräckligt illa så består regnet på Venus av svavelsyra. En olycksalig astronaut som kliver ur sin skyddande rymddräkt på Venus kommer att på samma gång:
- brännas av planetens höga temperatur
- bli krossad av dess höga atmosfäriska tryck
- brännas av fallande regndroppar av syra.
Ett långt dygn
Ett dygn på Venus är 243 jorddygn långt, vilket innebär att det tar Venus 243 cirka 24-timmarsperioder att rotera kring sin axel. Eftersom Venus rotation går åt "fel" håll, retrograd, jämfört med de flesta andra planeter förefaller solen gå upp i väster och ned i öster.
Det tar Venus 225 jorddygn att kretsa runt solen. Det innebär att ett dygn på Venus (243 jorddygn) är