Hur har vården

  • Vad kostar ett vårddygn på sjukhus
  • Allmän sjukvård
  • Skillnad mellan hälsovård och sjukvård

    • •

    Den socialmedicinska utvecklingen i Sverige

    Förr eller senare hamnar de flesta av oss i en situation när vi behöver vård och omsorg. Vi blir sjuka, skadar oss eller blir helt enkelt gamla och sköra. Genom historien har samhället sökt olika vägar för att möta människornas behov av hjälp i utsatta situationer. Länge byggde vården på allmosor, men från 1700-talet tog stat, kommuner och landsting - i allt större utsträckning - över omsorgen om medborgarna. När privata alternativ presenterades under senare delen av 1900-talet koncentrerade de sig på den fysiska vården. Kriminalvård, och vården av psykiskt sjuka, är fortfarande en statlig eller kommunal angelägenhet.

    Spåren efter vårdinsatser i förhistorisk tid är få och svårtolkade. Men vid Alvastra pålbyggnad, en kilometer nordost om klosterruinen, har människoskallar utsatta för kirurgiska ingrepp hittats. Några har daterats till stenåldern - andra härrör från järnåldern. På Helgö i Mälaren har arkeologer gjort fynd av skalpeller

    •

    Hur mår vården?

    Hur mår egentligen svensk sjukvård?

    För fyrtiofem år sedan, valåret 1979, uppgav 4 procent av svenska väljare att sjukvården var viktig för hur de skulle rösta. I valet 2022 var motsvarande andel 49 procent – en rejäl ökning.1

    ‍Sjukvården har blivit en viktig väljarfråga och en stor gemensam utgift. Ändå handlar debatten ofta om besparingar, personalbrist och alltför få vårdplatser. Så hur står det egentligen till med den svenska sjukvården?

    För att bedöma kvalitet i olika länders sjukvårdssystem brukar forskare och experter utgå från olika dimensioner. I bilden nedan listar vi fem vanliga: medicinska utfall, ekonomiska hinder, resurseffektivitet, tillgänglighet samt patientupplevelse.

    ‍

    ‍

    Jämfört med andra länder rankas svensk sjukvård högt när det gäller den första dimensionen – medicinska utfall. I Sverige är det relativt ovanligt att patienter dör i sjukdomar som sjukvården kan behandla och folkhälsan är god. Vi lever också relativt länge med bibehålle

    •

    Det svenska hälso- och sjukvårdssystemet är ett delat ansvar mellan stat, region och kommun. Riksdagen, regeringen och myndigheter beslutar om författningar som ger de lagliga förutsättningarna. Hälso- och sjukvården regleras bland annat i hälso- och sjukvårdslagen (HSL), Patientlagen (PL) och Patientsäkerhetslagen (PSL).

    Inom en rad områden finns även speciallagstiftning som, tillsammans med Socialstyrelsens föreskrifter, är styrande för verksamheten.

    Målet med hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ska ges företräde till vården.

    Statens ansvar

    Riksdag och regering

    Riksdag och regering lägger grunden, pekar ut riktningen och skapar förutsättningar för hälso- och sjukvården.

    Riksdagen ger ramarna för hälso- och sjukvården i form av lagstiftningen på hälso- och sjukvårdsområ