Alsollösning hur länge
•
Infekterat sår
Allmänt om sår och sårinfektioner
Om huden skadas påbörjar kroppen genast en sårläkningsprocess. Blodkärlen vidgas och vita blodkroppar strömmar till såret för att skydda den skadade vävnaden. Då blir huden röd, öm och svullen. Inom några dagar eller veckor bildas nya hudceller och blodkärl som reparerar huden och slemhinnan – läkningsprocessen tar olika lång tid beroende på den ursprungliga skadan. Ibland bildas kvarstående ärr i huden.
Vid ett infekterat sår övergår inflammationen i en infektion som förhindrar och förlänger läkningsprocessen. Det beror oftast på att bakterier har kommit in i såret och ibland kapslas in i huden – därför är det viktigt att rengöra såret. Vissa infektioner behöver behandlas med läkemedel eftersom de annars kan leda till djupare infektioner eller bölder.
Symptom på ett infekterat sår
Ett infekterat sår kännetecknas av rodnad, svullnad och ömhet. Såret känns varmt och läker inte lika fort som det normalt skulle göra. Det kan även u
•
Behandla okomplicerade paronykier och subkutana abscesser med alsolsprit och kirurgi i första hand – inte antibiotika.
Paronyki
Paronyki är den vanligaste infektionen på händer och fötter. Den orsakas ofta av ett mindre trauma och sår i nagelbandet och i huden kring nageln. Den vanligaste orsaken till paronyki på framför allt stortår är en inåtväxande nagel. Paronyki hos barn är ofta orsakat av nagelbitning och fingersugning. Symtomen är svullnad, rodnad och värk. Antibiotika ska inte ges [1] annat än till barn under nyföddhetsperioden.
Vid paronyki på stortår orsakat av inåtväxande naglar har en Cochraneöversikt [2] visat att den bästa behandlingen är partiell eller hel evulsio i kombination med fenolpensling som då destruerar delar av nagelmatrix. Även vid paronyki på fingrar finns belägg för att antibiotika inte behövs. En fransk genomgång [3] av 46 fall med paronykier och även panaritium (felon) visade att antibiotika inte var nödvändigt. Här exkluderades patienter som bedömd
•
Myggbett
Myggbett är vanligt förekommande varje sommar i samband med fukt och värme, särskilt kvälls- och nattetid i skogsmark eller i närheten av vattendrag. Det finns mer än 30 000 olika sorters myggor varav cirka 2000 i Sverige. I huvudsak förekommer två typer av stickmyggor, skogsmyggor (Aedes communis) och översvämningsmyggor (Aedes sticticus). Det är enbart honmyggan som suger blod. Lokala utbrott av besvärliga myggangrepp har ofta gett upphov till smeknamn som "tunnelbanemyggor", "kamikazemyggor" eller "Majornamyggor".
I exotiska länder är det vanligt att allvarliga sjukdomar sprids med myggor. Dit räknas malaria, Gula febern , Denguefeber , japansk encefalit, chikungunyavirusinfektion, hästencefalit, Rift valley fever, West Nile fever, Wuchereria och Zikavirus . Vaccin finns mot japansk encefalit, gula febern och delvis mot denguefeber (Qdenga).
Se behandlingsöversikt nedan;