Hur lång var prekambrium

Bild: Oskar Uggla / UgglansNO

Jordens historia delas upp i fyra tidsåldrar. De kallas för urtid, forntid, medeltid och nutid. (Tänk på att inte förväxla medeltid och forntid med de tidsåldrar som finns i människans historia). Urtiden är den absolut längsta perioden.

När det blir en ny tidsålder betyder det att något avgörande har hänt. Till exempel börjar forntiden med en explosion av nya arter och slutar med att väldigt många arter dör.

De fyra tidsåldrarna delas ytterligare upp i kortare tidsperioder. Här nedan följer de viktigaste händelserna under urtiden. Jordens ålder är 4,6 miljarder år = 4600 miljoner år och alla årtal är väldigt ungefärliga. Det är svårt att veta säkert när det är så länge sedan.

Urtiden (Prekambrium)

• Urtiden börjar med jordens födelse för 4600 miljoner år sedan och varar fram till för 540 miljoner år sedan då forntiden börjar.
• För 4000 miljoner år sedan bombarderades vårt solsystem av kometer som förde med sig vatten till jorden. Ungef

  •

  Fynd av fossil gör att forskare idag tror att det fanns bakterieliknande mikroorganismer redan för 3,5 miljarder år sedan, alltså ganska tidigt i jordens historia. För cirka 2,5 miljarder år sedan fanns mikroorganismer (cyanobakterier) som producerade syre. I slutet av prekambrium utvecklades i haven och andra vattensamlingar de första flercelliga djuren, växterna (alger) och svamparna.

  Från hav till land

  Vid början av kambrium hade livet i haven en explosionsartad utveckling. Från silur finns fossil av djur och växter som levde på land, ett stort steg i livets utveckling. Under devon utvecklades hos växterna en mängd olika växtgrupper som bildade skogar och andra växtmiljöer som täckte stora delar av kontinenterna. Devon är också fiskarnas tid. En rad nya fiskgrupper utvecklas. Insekter och groddjur är nya djurgrupper som med säkerhet fanns under devon, kanske redan under silur.

  Reptilerna dyker upp

  Under karbonperioden var klimatet fuktigt och stora sumpskogar bredde ut sig. D

  •

  För Fanerozoikum finns också en betydligt mer detaljerad indelning i eror, perioder, epoker och åldrar (eng. "ages"). Fanerozoikum indelas således i de tre erorna Paleozoikum, Mesozoikum och Kenozoikum, vilka i sin tur indelats i perioderna Kambrium, Ordovicium, Silur, Devon, Karbon, Perm, Trias, Jura, Krita, Tertiär och Kvartär. Denna indelning växte fram i England under 1800-talet och baserade sig på de fossil som var typiska i sedimentära bergarter från de olika tidsperioderna. Gränserna mellan åtminstone en del av dessa perioder markeras av massutdöenden av olika livsformer, exempelvis dinosauriernas utdöende vid gränsen Krita-Tertiär, troligtvis förorsakat av ett katastrofalt meteoritnedslag. Efter dessa massutdöenden tog evolutionen ny fart, och nya livsformer utvecklades.

  Den tidsskala som utvecklades i England var ursprungligen en relativ tidsskala, men med tiden har man satt absoluta åldrar på gränserna mellan de olika geologiska perioderna genom radiometrisk dat